Hade precis ätit födelsedagsmiddag med Tobias och öppnat mina paket! Klockan var väll runt 19:00 så vi satt och kollade på Defiance i vardagsrummet.

Knepigt ont i magen fick jag, undrade om det var fläskfilén som redan ville ut..

Men när det började komma regelbundet med 10 min och mer intensivare så började man fatta att det var ju värkar! Ringde förlossningen runt 22:00 för att kolla läget och förklarade situationen. Fick som råd att sova lite och ringa tillbaka när värkarna kom med 2-3 min intervaller. Hehe, lättare sagt den gjort.

Blev lite besatt av värktidsappen i telefonen och ringde tillbaka till förlossningen 2:10, utan att ha sovit det minsta. Samma barnmorska svarade och menade på att vi skulle vänta en timme till (!) Vi gick och kollade på serien igen..

02:50, Nej det går inte längre, jag var redan på väg ut igenom dörren, ringde förlossningen i hallen och fick sitta i telefonkö (en person i kön) – 7 min väntetid, kändes superlänge samt jag fick ju tre värkar under samtalet (!). En annan barnmorska svarade och var mer tillmötesgående, ”Ja, jag hör att det är jobbigt, jag ska prata med koordinatorn.. Välkomna in då på undersökning!”

Va hos karolinska vid 3:30 för undersökning. ”Du är öppen 3cm och livmodertappen är helt utplånad, Grattis ni ska bli föräldrar idag!” Yey! De skickade inte hem oss och vi fick ett rum! =)

Vid 7-8 tog en barnmorska hål på hinnorna och vattnet rann ut för att påskynda processen lite.

Runt 11:00 så var värkarna olidliga och min kropp hade inte energin till att tänka på ”andningen” längre utan spände sig varje gång, och det blev väldigt jobbigt så jag bad om en epidural vilket jag fick direkt av narkosläkaren som hade gjort 7 miljoner stycken 😛

That hallelulja moment när värkarna bara försvann, jag blev som en ny människa, såå otroligt skönt, jag kunde till och med sova en stund nu!

Efter den 3dje påfyllningen av epiduralen kände jag blodtrycket sjönk och blev helt kallsvettig, japp det var feber så paracetamol fick kopplas till droppet. Så det blev lite slangar som man låg där med. Under eftermiddagen fick man sitta på bollen och gå runt lite för att saker och ting skulle öppna sig..

Nya barnmorskor kom in och presenterade sig titt som tätt, till slut hade man ingen koll vem som kollade mig sist.

17-18 blev man lite less och oxytocin kopplades in för att förstärka värkarna. Fick en väldigt bra barnmorska vid förlossningen, Lotta. ”Utdrivnings-Lotta” som Tobias sa. – Ord och inga visor typ.

18:10 kom Lexi ut och fick ligga och sprattla på min mage, krystandet varade 25min, ”Du är en väldigt stark person fick man som kommentar”. Förstföderskor brukar ha ett snitt på 1 timmes krysttid.

Lexi var 54 cm lång och vägde 3690g.